Jag har, motvilligt men med tiden mer intresserat blivit "utsatt" för ett antal övernaturliga händelser av skiftande slag, men pga att jag vill förhålla mig och platserna anonyma ( för att skydda eventuella boende/folk som flyttat in i hus efter mig etc)så namnger jag inte de specifika ställena. Jag arbetar inom vårdsektorn i Borås, och på ett boende där, har jag arbetat natt, under en längre tid. Innan arbetade jag dag, och då var jag alltid ganska …tveksam, kan man säga, för att gå ner till personalrummet, som ligger en trappa ner från boendet sett, med egen ingång. Jag har helt enkelt känt det som att någon liksom snabbt drar sig tillbaka in i personalrummet när man kommer in i den smala hallen. ( dörröppningen på sidan av hallen, till höger. Visserligen är boendet förlagt på en ganska "stökig" adress, i ett område, där man bör ha lite mer koll på omgivningen, men inne i ett personalutrymme? Det har aldrig känts bra att gå in där. Jag har i efterhand fått veta att vår medarbetare som dog i cancer för något år sedan, brukade sova där, eftersom hon hade långt hem, när hon hade kväll/sedan morgonpass. Det kan ju möjligen vara henne jag känner av, och jag är ju inte rädd för henne, så det har börjat gå bättre. Men så började jag arbeta natt. Väldigt tidigt, började folk indikera på att det spökade inne i boendet när man arbetar natt, och jag fick höra ett antal historier, alla lågmälda, och ganska trovärdiga, men jag såg inget själv. trodde jag. Jag började irritera mig på att den lilla damen som bor brevid medicinförrådet var ute och sprang, många gånger har jag rest mig upp, för att kolla om hon behöver hjälp, eller om hon bara rantar omkring ( detta är psykiatrin). Lika många gånger, har jag gått upp för att finna hela boendet tomt. man ser en liten person, men det är bara "känslan" av en person, inga klara konturer eller något, som går förbi dörröppningen där man sitter och har nattvak/ser på tv. När jag tog upp det med andra nattarbetare, har någon till sett att någon rör sig i korridorerna. Jag avskyr också att städa matsalen. Det gör alla andra också. Ingen vill städa matsalen, men ingen säger heller varför. så varför? För att det känns som att någon står i hallen utanför och tittar på en. INTE den lilla personen, jag får det till en gubbe. man. karl. Nån ganska fientlig tyst en. Så man svabbar fort som bara fanken, och går ut. Så gör alla- jag med. dagtid är det lugnt. Jag satt med en av de boende och denna damen är psykiskt funktionshindrad, och man bör ta lite av det hon säger med rätt stora nypor salt, men hon var orolig en natt och var inne i vakrummet med oss. Vi satt och pratade, om allt och inget- då hon plötsligt blir tyst i två sekunder. Vad är det? frågar jag. -Hon den lilla gick just förbi igen. Säger hon. Jag bekräftade inte hennes syn, utan tog upp diskussionen lugnt igen, och hon gick sedan. men jag pratade med min kollega, och vi tyckte bägge det var lite intressant att hon och jag har samma syn på vad eller vem som går i våra korridorer, en kort liten dam… Det var ett äldreboende i lokalerna innan, det kan ha en viss förklaring. hursomhelst, är det ett intressant ställe att vistas på nattetid.

Hej…för ett år sen flyttade jag och min nuvarande sambo i hopp. första natten som vi delade som sambor. Vi gick och la oss c:a kl 00:00 ungefär kl .1:30 vaknade jag med ett ryck jag hörde någon säga mitt namn å jag tänkte om de var min sambo men de var de inte…hon sov så sött så jag satt mig upp på sängkanten å funderade på vad som kunde ha sakt mit namn? när jag helt plötsligt känner någon sätta sig bredvid mig jag blir stel av skäck men försöker koppla bort de iallfall…Så jag lägger mig ner i sängen igen å försöker somna om när jag känner ett kraftigt tag runt min vrist som vill slita ur mig ur sängen jag blir livrädd men samtidigt så skriker jag vad fan vill du? men får inge svar. veckan efter så åker vi till kyrkogården för att sätta ett ljus på min sambos pappas grav efter de så har jag inte kännt något mer. Till min förvåning så talade min sambo om att hon hade varit singel i närmare 12 år med sin dotter vid sida.å jag tror i dag att de var hennes paappa som ville skydda sin dotter. vem vet?… inte jag men de är de jag tror iallfall som tur är så är de ganska lugnt nu vi brukar bara se en skugga som rör sig i mellan åt men som inte gör oss nått illa.

Hej! Jag är en tjej som folk oftast inte tar på allvar men nu vill jag ha stöd. Jag oroar mig för min vän, det är inget nytt att vi ofta får se skuggor men nu har hon berättat något läskigt för mig. När hennes gammelmormor dog såg hon en skugga av en man som bar en säck med något tungt i. Det var samtidigt som gammelmormorn dog. Jag vill fixa någon som kan hjälpa henne och vi har båda pratat om att ta hjälp av ett medium men har inte hittat någon som verkar bra.. Jag är orolig för henne eftersom detta inte är normalt.Om ni vet något om medium eller om själva ämnet så kan ni gärna mejla mig på ellapetersen@hotmail.se