Jag har alltid fått höra från bekanta medium att jag är känslig för det här med det övernaturliga, jag har sedan liten kunnat känna av närvaro som andra inte kan se. Jag är 100%!övertygad idag om ett liv efter detta, som skrämmer mig något enormt men finner trygghet i att om det skulle skada mig borde det gjort mig illa för länge sen..

Det slog mig i tonåren, jag hade en överenskommelse med mina föräldrar att titta in in deras sovrum och säga till att jag var hemma om jag kom hem efter att dem gått och lagt sig, vid den här tidpunkten var mina föräldrars sovrum en renovering av min och syrrans barndomsrum, två små rum som mina föräldrar slog ur väggen mellan och gjorde till ett stort rum.

En kväll när jag kom hem sent, kring midnatt, öppnar jag dörren in till mina föräldrars sovrum för att betrygga dem med att jag är hemma vid liv, men när jag öppnar sovrumsdörren ser jag inifrån det mörka rummet en pojke komma springandes mot mig, så jag smäller igen dörren så hårt att mina föräldrar vaknar i ren chock och frågar vad som försiggår. Jag förklarar för mamma, som återberättar från när jag var liten, kring 1-2 års ålder, när jag låg i spjälsäng och kunde prata någorlunda, så vaknade jag varje natt (då i samma rum som mina föräldrar i min tonår övertagit till deras sovrum) och skrek efter mamma, när hon väl kom in för att plocka upp mig pekade jag på samma hörn jag sett pojken komma springandes mot mig och sa “mamma, det står en pojke där” varje natt i 1 års tid höll jag på så, enligt mamma. Och på senare dagar ser jag en pojke springa mot mig?! I samma rum, samma hus!

Vid flertalet tillfällen i tonåren, så hade mamma och pappa skaffat tv i sovrummet. Äntligen kunde jag kolla på mina program om mamma och pappa ville se något annat i vardagsrummet. Flertalet gånger kunde jag känna något klappa mig på huvudet. Det är en känsla jag aldrig kommer glömma.

Vid ett annat tillfälle sitter jag och mamma, ensamma hemma, inga djur, inga fönster eller dörrar öppna, i vardagsrummet och kollar på tv, jag frågar henne vid ett tillfälle om hon tror min farfar är med oss. Nej, skrattar hon bort och sekunder efter smäller köksluckorna till… Behöver jag nämna att vi sov tillsammans den natten?

På senare dagar, dvs nutid, fick jag barn, flyttade ut i hus på landet osv. Jag är ensam hemma med dottern, och sedan dag ett vi flyttade in har jag känt närvaro av en dam som vill ha ordning och reda…. Jag skaffade två katter, främst som sällskap men också för att hålla ordning på möss osv. Och vid varje tillfälle jag blev paranoid och hörde ljud intalade jag mig själv att ” det är bara katterna”… Vid ett tillfälle ligger jag i soffan i vardagsrummet och kollar på tv, plötligt hörs en duns utifrån köket som ligger i anslutning till vardagsrummet. Jag tänker snabbt för mig själv “att det är bara katterna..” Tills jag inser att båda ligger och sover gott i fotändan där jag ligger… Så jag går ut i köket och finner bestick ifrån diskhögen ligger på golvet…

Ett annat tillfälle på kvällen har min dotter 3år som sprungit runt i huset och lekt, rusat rakt in i vardagsrummet och ropat ” nej, ta inte mig” .. När jag försökt fråga lite pedagogiskt vem som inte ska ta henne svarar hon ” tanten dom bor i rummet där borta, hon jagar mig”…

När jag frågat tidigare husägare om ursprungsägare så visade det sig att det bodde en gammal dam i huset, som led av schizofreni och var manisk samlare. I uthus som tillhör gården finns tusentals tidningar från halva senare tiden från 1900-talet…

Det var lite om mina upplevelser.. Och ja, jag sover fortfarande med lampan tänd..

Hemma hos mig spökar det och det har hänt en hel del konstiga saker men den kostigaste och läskigaste hände när jag och min syster,som är några år äldre än mig, var hemma ensamma. Min syster satt på övervåningen och tittade på tv medans jag satt och spelade dator en våning under. Jag lyssnade på musik i mina hörlurar men jag kunde ändå höra om min syster ropade. Medans jag spelade så hörde jag någon som gick mot mig men jag satt med ryggen mot så jag tog av mig hörlurarna och vände mig om men stegen slutade och bakom mig stog det en soffa och ett bord så jag trodde att det var min syster som ville skrämmas som hon ofta brukade göra. Jag sa att det inte var nått roligt skämt och att hon skulle sluta sedan fortsätter jag spela men stegen fortsätter iallafall så jag vände mig om en andra gång och stegen slutade men den här gången är jag mer skakig och jag säger lite nervöst att min syster skulle sluta och komma fram men det gjorde hon inte så jag fortsatte spela och stegen fortsatte mot mig och dom var ungefär två meter ifrån mig och jag väde mig mot stegen men dom fortsatte mot mig och jag kunde höra min syster skratta på övervåningen så jag stängde av dator så fort jag kunde och sprang upp på övervåningen och när jag kom upp frågade min syster vad som hänt och jag frågade om inte hon hade hört stegen men det hade hon inte fast dom hördes så tydligt.