Linköpings slott som fängelse
Efter branden 1700 blev slottet stadens fängelse och arrest. Cellerna i slottet var packade in till bristingsgränsen med folk i en salig blandning. Man blandade de grövsta förbrytarna med dem som enbart var häktade i väntan på rättegång och kanske var oskyldiga. Under 1700-talet hände det att cellväggarna var istäckta under vintern. Många små barn som fått följa sina mödrar i fängelse frös ihjäl. Fängelset sköttes av slottsvaktmästaren och tre vaktknektar. De hade ett hårt arbete. Många var de fångar som i hopplöshet och depression tog livet av sig. År 1827 kastade sig en förtvivlad fembarnsfar ner i den 12 meter djupa slottsbrunnen och dog. Det sägs att det spökar på slottet….

Barbro Påle! Barbro Påle! Dessa underliga rop kan höras på kvällarna kring Tarmsjön nära herrgården och man har sett ett mystiskt väsen och ett eldsken ovanför vattenytan. Det är också Barbro Eriksdotter Bielke, även känd som Pintorpafrun som inte kan få någon ro i sin grav. Hon bodde på herrgården på 1500-talet, en hård, sadistisk och trollkunnig kvinna som njöt av att plåga sina underlydande. När hon var död förde hon sånt oväsen att man drev en påle genom hennes kropp för att hon skulle hålla sig i jorden. Men det hjälpte inte. Barbro Påle fortsatte sina nattliga rundor kring huset. Ibland sågs hon dansa med den lede själv. För att äntligen få slut på spökerierna sänkte man ned hennes kista i Tarmsjön. Då blev det visserligen lugnt på herrgården, men istället håller hennes vålnad till nere vid sjön numera.

Slottet har tillhört den Banérska släkten i 300 år. I källaren ska en elak inspektor en gång ha låst in en hjonpojke, Nisse, som sedan blev kvarglömd där, källarvalvet kallas Nisses håla. Den ihjälsvultne pojken sägs spöka på slottet. Flera personer har försökt öppna det numera igenmurade valvet för att avlägsna hans lik, men de har alla drabbats av olyckor eller svåra sjukdomar och fortfarande finns Nisses kropp kvar i hålan.

Lokalen berevid motalatidning andväns som cirkus-lokal som för det mesta bara står tom.När jag och min teatergrupp tränar i den lokalen känner vi alla en kall rysning från topp till tå.När vi ropas in så brukar jag vara sist kvar och känner hur något klagande oväsen klagar om att få vara ensam igen!Och jag säger det ja,var aldrig ensam där i den lokalen!

I slutet av 1800-talet brann den kyrka ned som i dag kallas Krokeks ödekyrka. Den byggdes aldrig upp igen och hela sammhället “flyttades” då ner till Krokeks samhälle där det ligger idag. Gamla Krokek blev då liggande mer eller mindre öde.På 1400-talet fram till mitten av 1500-talet var ödekyrkan ett kloster. Franciskanermunkarna som levde där tog hand om vägfarare på gamla riksvägen till stockholm som strök precis brevid klostret. En biskop i Strängnas stift som hette Magnus Sommar blev av någon anledning förvisad från sitt ämbete till att bli munk i Krokek. Han glömde aldrig denna kränkning och går fortfarande runt, klädd i grå munkkåpa , på ängarna i nejden kring ödekyrkan.

Gården ligger utanför Skänninge, vid Riksväg 32. Där förekommer massivis med fenomen som exempelvis, vålnader visar sig, märkliga vrål, föremål som flyttar på sig. Ett av de mer märkligare fenomenen är ett stort klot med skiftande färger och efter följs av ett kraftigt vindrag så man tillfälligt tappar andan. Detta fenomen har upplevts i gårdens stora ladugård, den syns från vägen. Ett annat fenomen som förekommer i samma byggnad är skuggspöken. Det mest påtagliga exemplet är skuggan från hängd man. bostadshusen är inget undantag, där förkommer mycket aktivitet också, till exempel tunga andetag, steg från någon man inte ser hörs, kraftiga smällar som gör att man tror att rummet ligger i spillror men det visar sig att allt är normalt.

Hej, jag vill tipsa om gården Klastorp i Sant Annas Skärgård, det är ett gammalt kollo från 1900 talet. Paret Helga ocg Klas startade ett kollo, men inte för barnens skull utan för att få gratis arbets kraft. På kollo förr i tiden så åkte ju barnen till kollo för att få arbeta o få kött på benen. Helga o klas tänkte att dom får gratis arbets kraft bara genom att ge barnen mat, osv, orkar inte berätta allt. Hursomhelst dog 3 barn i matförgiftning (?) Och idag står Klastorp tomt, fast inte helt tomt. Folk har beskrivit gråt ljud, steg m.m jag själv har hört en spel dosa spela en kort truddilutt mitt på dan när jag var där.. Det var riktigt kusligt!