En morgon när jag och min 2 åriga dotter hade ätit frukost så skulle jag ploka undan efter oss och min spralliga tös sprang ut till balkongen som jag glömt stänga efter mig eftersom jag vädrar utt varje morgon ,när jag plokar in i diskmaskinen så ser jag i ögon vrån hur min dotters haklapp som låg i det lilla diskstället började lyftas uppåt och ner igen och jag hinner vända mig om när den sänktes så man blev inte räd utan blev fårvånad över vad man såg ,och man började uppmärksamma att tössen var väldigt tyst så man började direkt gå ut till balkongen som om instinkterna styrde på att det var där hon var ,vilket även stämde hon var på väg att klättra upp för en stol till räcket vilket fick mig att rysa i hela kroppen ,sedan dess har jag varit mycket extra nogran med att ha balkongen stängd vid frukosten. Och takar denna skyddsande som varnade i stundens alvar.