När jag var liten trodde jag inte på spöken, men i min lägenhet började jag skymta en brunhårig kvinna. Jag blev rädd, och trodde att jag var galen. Jag har ett väldigt starkt och otäckt minne av henne; jag hade precis kommit hem från skolan och gick in i vardagsrummet för att sätta på radion. Hon låg och vred sig på golvet. Och som hon skrek. Hon skrek efter hjälp, jag visste inte vem hon var. Hon hade sprutor i händerna och var alldeles blodig. Jag blev livrädd och skrek, jag tror aldrig jag skritit så högt förut. Då reste hon sig och gick. Efter det såg jag henne då och då, hon gick runt, och viskade och mumlade. Iband väcktes jag mitt i natten av hennes skrik. Sen, av en slump, hittade jag ett foto på min mamma och hennes syster. Systern hade dött innan jag föddes och jag hade aldrig sett en bild på henne. Då insåg jag att min moster på bilden och spöket var identiska. Det blodiga spöket som skrek på hjälp var min moster. Det enda jag visste om min moster var att hon knarkade sig till döds. När jag flyttade försvann hon. Det enda jag inte förstår är varför hon sökte upp mig.