Det spökade 1955

Jag var då tre år och hade just flyttat in tillsammans med mina föräldrar på en bondgård. Mina syskon var ännu inte födda det var några år kvar till dess. Det var höst jag cyklade på min trehjuling in i stallet den här eftermiddagen. Och vad jag längst bort i gången som på varje sida hade grisar i kättar var en mörkklädd kvinna som stod och tittade på mig. I slutet av gången stod hon och rörde i en såkallad bryggryta en slags gryta som fanns i gamla tvättinrättningar. Denna användes inte och jag kommer ihåg hur rädd jag blev. Sprang och hämtade min far som följde med mig och vi tittade längs gången men inte fanns det någon där. Cirka 40 år senare berättade en dag min far något för mig som han aldrig nämnt tidigare. Han hade själv haft en upplevelse i stallet den hösten. När han en dag gav grisarna mat kändes det som om någon stod och tittade på honom sa han. Han hade då vänt sig om och där stod en gammal man och stirrade på honom. Han vände sig om i rädsla först men snabbt vände han sig tillbaks igen och då var synen borta. Var det de som en gång ägt bondgården som hade gjort ett besök för att se på den nya familjen? Händelserna upprepades aldrig och gården är fortfarande i släkten. En kuriositet i sammanhanget är att en generation före den dåvarande ägaren som min far köpt gården av hade dåvarande ägarens far ägt den och denne hade ansetts vara trollkunnig och bland annat skiftat jord mellan gårdarna för att få bättre skörd själv (folk hade varit rädda för honom) och även varit en berömd så kallad kodoktor.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *