Min moster som var mitt allt gick hastigt bort utan att vi hann ta farväl. Hennes son och make bad mig att jag skulle skriva en vers som skulle läsas i kyrkan samt sättas i tidningen vid hennes bortgång. Jag kunde inte hitta ett enda ord och så bara plötsligt skrev jag av bara farten och det kändes som det var hennes ord genom min hand. I versen står om den som möter henne vid porten var han där var det det hon ville förmedla.

Hej Jeanette! Eftersom jag nu har dig länkad så fortsätter jag besvara frågor från dig. Ja det var din moster som genom dina tankar gav dig känslan av vad hon ville ha sagt som en "sista tanke" och för att lugna er alla. Där och då visste hon redan vilka som skulle möta henne .Hon ville med orden i versen berätta att hon inte var ensam när hon skulle gå över till andra sidan. Mvh EeWee