Vargen!

Jag sprang genom skogen. Jag kunde känna djurets heta andedräkt mot min kropp. Den andades tungt och jag hörde hur de stora tassarna slog mot marken. Snart så skulle den ha fast mig och slita mig i stycken. Den skulle dricka mitt blod och sen yla mot himlen. Vargens ansikte skulle inte se så vackert ut då. Nej den skulle förvandlas till något hemskt. Något ohyggligt. Jag sprang tills jag inte orkade mer. Jag stannade upp och lyssnade skarpt efter något ljud. Men det var knäpptyst. Allt jag kund höra var mina egna andetag och skogens sus. Då hörde jag det. Ett skarpt ylande som skar genom skog och mark. Jag gömde mig bakom en buske och kikade försiktigt ut. Först så kunde jag inte se något men sen så såg jag något som låg vid ett träd. Jag gick lite längre fram med tysta steg. Tur att vargen var borta om det nu hade varit den. Jag var nära på att kräkas när jag såg vad som låg där sen så skrek jag till. Där låg en man. Han var väl i 30 årsåldern. Hela hans kropp hade blivit uppsprättad och ur hans ögon forsade det blod. Hans fötter låg lite längre bort. Konstigt nog men sen så fattade jag vad som hde hänt. Den stackars mannens kropp hade blivit delad och låg i två delar och hjärtat låg vid en mossklump. Det bultade än. Sen hördes ylandet igen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *