Anna eller Kekka??-Fråga besvarad 2013-11-11

Hej EeWee.
Tusen tack för ditt svar ang. min mamma, jag vet att hon mycket väl känner igen mig och min son, då vi är och hälsa på så ofta vi kan och mycket noga med att tala om för henne att vi älskar henne (vilket tyvärr mina bröder med barn inte gör) och även om hon inte själv kan säga samma sak tillbaka så känner vi att det är ömsesidigt och det räcker för oss.
Du berättade att “Hon” som är hemma som tyvärr bara mamma ser kunde vara ett ofött barn som hon skulle ha fått, tyvärr så har jag endast min pappa kvar att fråga men han visste ingenting om något missfall eller ev. abort.
Nu har mamma börjat säga namn på “hon” och antingen säger hon Kekka eller i dag sa hon faktiskt Anna till min son, inte för att vi blev klokare på det men en chansning är att du kanske kunde veta mer.
Min lilla mamma har alltid varit speciell och redan som liten så förstod jag att hon inte var som alla andra då hon såg och hörde andra personer som vi andra aldrig såg samt att hon visste saker och ting långt innan det hände fast det var mycket sällan hon sa något, hon beslutade sig för att aldrig prata om det då hon själv som barn fick en ficklampa i julklapp och råkade tala om vad det var i paketet utan att ha öppnat det och blev ju då anklagad att ha tittat fast hon inte gjort det.
Vi har haft lite “mysko” släktingar som gått i arv från mor till dotter och min önskan har alltid varit att få “ärva” den gåvan också, lite har jag men inte på långa vägar som min mamma men jag hoppas att jag en dag kan få samma förmåga så den dagen jag kan få lugn och ro så kanske det kommer fram som jag hoppas.
Timmarna tillsammans med min lilla älskade mamma i dag fick mig att inse att hon blir mer och mer i andevärden än i denna och därför vet jag att hon snart lämnar oss och hur mycket jag än kommer att sakna henne så är jag glad över att hon ska få känna sig glad oc lycklig och jag vet att vi får vara tillsammans en dag igen.
Antar att jag fick en förvarning om mammas övergång i går kväll då fotot jag har på henne vid min säng helt plötsligt ramlade ner utan att vi var i närheten samt att min sons dataskärm skakade till, har jag rätt i att det var en “förvarning” om mammas övergång eller var det någon annan som kom och ville något om det nu är så att jag har “besök” här hemma, har känt det förr men inget i denna lgh.

Stort tack på förhand och jag är glad att du är tillbaka.
Kram Yvonne 🙂

★ Fråga besvarad 2013-11-11

Hej Yvonne!

Jag kan förstå att det är en mycket jobbig tid för dig och att det finns många frågor och funderingar kring din mamma. Jag känner här och nu att hon är mycket lugn inombords i sin själ och har klivit över ännu mer till andra sidan och tar det steg för steg i sin egen takt. Allt känns bara fridfullt och jag känner ingen oro från din mamma utan snarare en inre fridfull känsla som mjukt bomull som lindat sig runt hennes ande och själ och vaggar henne till ro inom sig. Det är en mycket vacker och fin känsla att känna från din mor och det finns absolut inget som oroar henne med döden. Inget alls. Hon har redan fått kontakt med alla de på andra sidan som hon vill ha nära sig och samlar dem runt sig en efter en då hon vill att alla ska finnas med henne och runt henne den morgonen eller kvällen hon bestämmer sig för att ta sitt sista andetag. Allt kommer gå mycket fridfullt till och du kommer känna närvaron av alla de som finns runt henne då de redan finns nära runt henne hela tiden dygnet runt.

Jag kan förstå att detta med ofött barn kom som en överraskning och att det är något som din far inte känner till men…din mamma är en kvinna med många hemligheter och detta var en av hennes största. Det kan finnas något noterat i någon gammal dagbok eller nämnt väldigt kort i något brev för många år sedan till någon väninna som hon anförtrodde sig åt men det kan vara svårt att hitta uppgifter om detta eller få det verifierat. Det kan jag förstå.

Anna är en slags barndomsvän eller möjligen klasskompis som hon känt i sin ungdom och som avled för ca 20 år sedan i någon form av cancer. Det andra namnet kan jag tyvärr inte identifiera och jag kan inte känna något kring det namnet så det kan jag tyvärr inte svara på varför hon säjer. Det kan vara hennes egna namn på någon hon ser eller känner runt sig som skyddsängel eller guide men det är ingen jag kan identifiera här och nu.

När din mamma är i detta speciella tillstånd där hennes ande och själ förbereder sig för att lämna jordelivet och lever så nära andevärlden som hon nu gör i sitt livs slut skede så kan de andeväsen hon har runt sig på olika sätt förbereda både dig och din familj för den stunden då hon lämnar oss som människa och göra dig uppmärksam på olika sätt som tex detta med att ett fotografi faller ner eller det kan vara att ett stearin ljus släcks eller en vind drar förbi från ingenstans och sådana små tecken på att slutet är nära.

Jag vill bara att du ska vara helt säker på att din kära mamma är helt lugn inom sig och i henne finns ingen rädsla,ingen oro. Det finns inget oklart och inget som oroar henne på något sätt. Allt faller på plats och jag ser henne som en varm ljuslåga som fortfarande brinner, om än svagt och hon bestämmer själv när hon vill att hennes lilla ljus i hjärtat  ska slockna och då kommer hon direkt att sträcka ut handen och resa sig upp och följa med alla de andeväsen som redan finns runt henne och väntar kärleksfullt på hennes sista andetag som människa. Din mamma är en klok och varm kvinna och vet precis vad som väntar henne.

Och tack Yvonne för att du önskar mig välkommen tillbaka.Ta hand om dig!

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *