Det var en gång en grupp med barn som skulle tälta utanför en lade det sas att ett spöke bodde i. Men barnen var modiga och gick dit ialla fall.Mitt i natten hörde ett av barnen,en flicka som hette Maria ett ljud som lät som hasande steg. Hon väckte sina kompisar och dom gick ut ur tältet. Ljudet kom från ladan, Maria som var modigast, gick bort mot ladan och gläntade på dörren. Efter henne kom dom andra, Filip, Maja, Niklas och Marcela. När Maria öppnat dörren såg dom någonting vitt flyga förbi. Maria skrek till och hoppade undan, medan Niklas istället blev väldigt nyfiken av sig och gick in genom dörren. Ett ögonblick var han tyst och sen började han skratta. "Hahaha,trodde ni det var ett spöke?!" sa han och höll fram ett vitt lakan."Nej,såklart inte,det var bara reflexer,"sa Maria lite snäsigt. Då hörde dom de hasande stegen igen. Dom vände sig om…och såg en flicka lika vit som lakanet Niklas hade i handen och hon hade en svart klänning. "Jag har kommit för att hämnas på den som dränkte mig i brunnen," viskade spökflickan. "Det var inte vi som dränkte dig!" sa barnen, dom darrade påp rösten. Spöket vände långsamt sig om."Jag förstår…"sa hon"…men jag har lovat att hämnas!" Sedan gick hon iväg mot brunnen och satte sig på brunnskanten. "Jag som var så nära,"viskade hon ner mot brunnen. Under tiden kunde barnen smita tillbaka till tältet och packa ner sina saker och gå hem, fast dom sprang. Nu kanske du undrar hur jag vet allt det här? Det kan jag svara på. Jag var där!