När jag fortarande bodde hemma i vårat hus så hade jag mitt rum i källaren som låg precis under köket. Jag vaknade ofta av att köksskåpen och lådorna öppnades och stängdes och jag hörde steg från våningen över, fast det inte var någon hemma. när jag sedan gick upp för att kolla vad som lät så hördes det steg i trappan ( som är en spiraltrappa som går från tredje våningen ända ner till källaren) och det lät som om någon ramlade nerdför den. jag tyckte att det var väldigt obehagligt och tycker fortfarande inte om att vara ensam hemma även fast jag och min pojkvän har flyttat till en egen lägenhet för jag känner mig fortfarande iaktagen. När jag står i köket så får jag nästan alltid en känsla av att någon kommer gående från sovrummet och ställer sig bakom mig, då vänder jag mig om för att jag tror att det är min pojkvän, men det är ingen där. jag vet inte om det är någon som vill mig något för det följer liksom med även fast jag flyttade. en annan dag när jag var ensam i lägenheten så "ramlar" min pojkväns keps ner från hatthyllan och landar 3 meter bort från var den borde ha landat. Jag blir så frustrerad för detta har förföljt mig i över 6 år nu och jag kan inte få någon logisk förklaring till varför alla dessa saker händer. jag börjar ju tro att jag är knäpp, någon som känner igen sig?