Det spökar på Almedalen. Många boende på ålderdomshemmet Almedalen har berättat om att dom har hört en flicka gråta medans personalen knappt märker nåt. Samt på översta våningen brukar larmet gå i ett av rummentrots att dörren och allt är låst.
I Bredsand fanns tidigare ett ålderdomshem som hette Havsviken. De som jobbade där påstod bland annat följande. Saker förflyttade sig helt oförklarligt. Dessutom lät som folk gick i rum samt korridorer. Då de skulle titta var rummen / korridorerna helt tomma. Efter det lades ner har det blivit hyresrätter. Dock har dessa oförklarliga händelser ej slutat hända. De som bott där har snabbt flyttat i och med att de inte står ut med bland annat fotsteg i kök, vardagsrum. Av en som bor där just nu har aktiviteten ökat markant för att nu ske dag som natt. Själv har jag haft äran att få uppleva detta personligen. Dock skall tilläggas att jag har försökt hitta en logisk förklaring till de som skett utan att lyckas. Jag känner mig inte otrygg eller rädd då jag är där utan snarare känner man sig väldigt trygg. Det jag upplevt några gånger: *Köksstolar ramlat omkull utan att någon varit i köket. Som mest har vi varit fyra personer som upplevt att tre köksstolar föll omkull i köket då vi alla tre var i vardagsrummet. *Fotsteg samt ett kraftigt luftdrag i hallen. Ni får gärna komma med förklaringar till detta som skett. Bör tilläggas att det inte finns några barn alternativt husdjur som kan ställa till detta.
På nu övergivna Sandträsk Sanatorium utanför Boden skall det spöka. Förmodligen är det andar efter de personer som dog i lungsot. Jag vet inte riktigt vad det användes till efter sanatorietiden, men där fanns i alla fall folk. Någon som sov i byggnaden skall ha sett hur en pojke satte sig på hans sängkant och hostade tills det kom blod!
Utanför Vetlanda finns en backe som heter “Rösabacken”. Jämte backen finns en skogsväg och den leder till ett jättegammalt avrättningsplats. Där fanns en stor ek som man hängde folk i. Historien är att det fanns en häst som drog en vagn, i vagnen fanns alla fångar som skulle till galgen. Om man går in eller ställer sig början av skogsvägen när det är fullmåne och lite dimmigt så kan man höra hovslagen komma mot en, och en hästgestallt gör sig synlig.
På medeltiden låg här en avrättningsplats där brottslingar hängdes. En juninatt varje år återuppstår de avrättade, de dinglar åter i repen, svarta i ansiktet och med blodsprängda ögon.
Jag vill tipsa om en plats vid Egnahem i Småland. Jag vet inte vad platsen heter men det är så att när man gått över en bro som är över (väg) så kommer man in i en liten skog och det är där som det läskiga börjar. Direkt när man kliver från bron in i skogen blir det som en lätt dimma och det blir kyligt och man ser sin andedräkt komma framför sej, om man går tillbaka ett steg blir det varmare dimman försvinner och man ser inte sin andedräkt längre. Men om man fortsätter in och går den lilla stigen där så känner man att stegen blir mkt tyngre och hjärtat slår som bara den. Min kompis som bor på egnahem går där igenom varge skoldag när hon är hos sin pappa och en gång såg hon en skepnad i människoform som sedan plötsligt försvann ut i luften.
En vandrande vålnad kan man kalla Madame Segelbergs gråklädda gestalt som först höll till på Segelberska palatset i Örebro, där hon syntes promenera i alléerna för att i nästa stund lösas upp i intet som ett dammoln. När palatset revs flyttade Segelbergs osaliga ande först till Hotell Coninetal, sen till Stora Hotellet där gästerna störts av spökerier i flera år. Men det rastlösa spöket trivdes inte på hotellet och har numera flyttat till Örebro slott där många har känt igen hennes genomskinliga skepnad.
Kalmar slott är ett spöklikt ställe, framförallt på kvällar och nätter. En gång om året anordnas också spökturer där man får reda på allt det spöklika inne på Kalmar Slott. Jag har själv inte lyckats gå någon sådan tur ännu och vet inte så mycket om spökerierna i slottet men man har hört både det ena och det andra. Personligen och enligt personalen spökar det självklart inte där men det är fortfarande ett rekommenderat ställe till dom som vill känna spöklika atmosfären. För den finns där. Slottet är en ståtlig, och en gång Sveriges viktigaste byggnad. Där finns igenmurade fängelsehålor och tomma torn som bara skriker mysterie. Och står man ute på muren och tittar ut mot det oändliga, svarta Kalmarsund och har dom två stora tomma svarta tornen bakom sig så får man kalla kårar.
Kempes hus i Ankarsrum händer det konstiga saker. Huset har varit obebott i flera år. Många familjer som försökt rusta upp huset har flytt med bena på ryggen, och lämnat alla verktyg och byggmaterial kvar. Jag får alltid en känsla av att någon/något stirrar på och förföljer mig. Jag undviker att gå förbi huset ensam.
Vi upplevde barn som lekte, dofter av nytänd cigarr, och dessutom en del historier från herrgårdens ägare som varit med om en del genom åren. Hela platsen känns aktiv, bara man kommer dit och parkerar bilen känner man av svunna tider från det gamla brukssamhället. En underbar plats att njuta av det övernaturliga.