Hej!!! Just nu står jag i ett vägskäl. Ska jag stanna kvar hos min sambo? Känns som om vi har bråkat i sönder vårt förhållande. Finns det en framtid för oss? Önskar er alla: ETT GOTT NYTT ÅR. Kram

Hejsan! Sådant kan vara svårt för oss att ge ett direkt svar på. Men kan ge dig några råd. För det första, har ni satt er ner och pratat om allt, hur du känner, hur han känner och ev. kunna komma fram till något som ger en bättring? Många gånger saknas det kommunikation mellan två parter, vilket i sig kan leda till tvivel! Se till att ni får denna sak utredd er emellan. Om detta inte kommer att fungera, så är det självklart att man ska gå vidare. Ingen vinner på att leva ett liv man inte önskar. Men försök det jag först sa! Sedan ser du själv i ditt eget hjärta vad du vill göra! Mvh Patrik

Hej! i höstas när jag var hos min pappa så vaknade jag mitt i natten och titta mot dörr öppningen och där stog det en liten flicka hon var ungefär i 10-11 år åldern o hade vit klänning o långt ljust hår(till midjan ungefär) och min pappa bor över ett gammalt fösamlingshem. en annan sak är att ibland när jag e sjuk så brukar jag drömma om våran döda katt han dog hör ungefär 2-3 år sen o jag brukar se han i mina drömmar kan döda kontakta en i drömmar? jag har berätta det för mamma om mina drömmar men hon säger bara att jag drömmer om det för att jag är sjuk. Men jag tror att det kan vara så att han försöker få kontakt med mig

Hej Malin! Visst kan man drömma extra oroligt om man är sjuk och febrig men det är känt inom den mediala världen att andar lättast tar kontakt med oss när vi sover för då är vi avslappnade och störs inte av allt som händer runtomkring. Och visst kan din katt besöka dig i en dröm och "följa med". Det kan vara så att när du är sjuk så har du lättare att drömma och om drömmarna är lite underliga så minns du dem lättare än om du är frisk för då brukar man oftast glömma vad man drömt. Mvh EeWee

Hej! har börjat läsa boken om Änglar av en engelsk författare. Igår när jag låg i sängen såg jag nått ljust svepte förbi sovrumsdörren, kan det har varit en ängel? kan du se nått? på onsdag ska jag iväg på en privat sittning hos ett medium, det ska bli roligt! Hoppas du kan svara! GOTT NYTT ÅR!!!

Hej Jennie! Nej jag kan tyvärr inte se vad eller vem som besökte dig då denne inte är där här och nu. Hoppas du får svar på dina funderingar hos mediet och passa på att fråga denne! Mvh EeWee

Hej! Jag undra om ni kan svara på denna frågan. Varför är visa mer mottagligare till spöken än andra eller mer känsligare att känna spöken en andra. Tack Från Nenna.

Hej Nena! Det är en bra fråga du ställer även om det inte är helt lätt att ge ett enkelt svar. Oftast handlar det i grunden om vilket livstema man har när man föds dvs hurvida man ska vara öppen,mer öppen eller medial osv. Vissa har ett "livstema" de ska utveckla då de även måste lära sig hantera den andliga världen med allt vad det innebär,andra mer och andra mindre. Vissa för att utveckla sig själva och andra för att kunna hjälpa andra tex som medium.(Men man kan även använda dessa sinnen inom andra yrken tex inom sjukvård,som lärare,forskare osv det beror på livstemat) Sedan finns det de som inte har det som livstema utan kanske råkar ut för en traumatisk olycka tex bilolycka och kanske får en sk nära döden upplevelse och på det sättet öppnar upp sitt mediala medvetande till att uppfatta andevärlden. Det kan även ske genom en period av lång sjukdom,en nära anhörig eller väns död,eller andra sk "omskakande händelser" som sker i livet som gör att man börjar fundera i andra tankebanor och därmed öppnar upp sitt mediala medvetande.(Oftast öppnar man upp sitt mediala medvetnade genom att tänka utanför ramarna,man sträcker sig längre än "det normala förklarliga") Vissa kan ,genom andra mediala öppna upp samma mediala medvetande genom att denne tex medium gör närvaron så tydlig och påtaglig så personen som får vara med och uppleva detta "inte blir sig lik igen" utan öppnar upp sitt mediala medvetande. Det kan också vara att man utan att vara det minsta öppen men nyfiken desperat vill ha kontakt med andar, håller på exprmenterar och sedan på det sättet får kontakt med andeväsen och genom denna närvaro öppnar upp sitt mediala medvetande. Är man tex en person som varken kan se,höra eller känna andevärlden men ändå är nyfiken och sedan hamnar i en siutation där någon annan tar kontakt med andevärlden så kan det räcka för att man blir medialt medveten eller känslig inför nästa gång man stöter på likande energi. Har man väl kommit i kontakt med andeenergier så har "den medialt mentala delen i vårt sinne för alltid öppnats" mer eller mindre. Man är för alltid så att säja "berörd" även om man kan välja att ignorera det vid framtida möten av liknande energier. Alla föds mer eller mindre med ett öppet sinne för andevärlden men flera olika orsaker påverkar oss att stänga av.(Beskriver detta i min intervju på startsidan fråga 1.) Oftast stänger man av pga rädsla för det som är annorlunda och oförklarigt och enkelt svarat så är det också denna rädsla som styr oss för hur öppna/känsliga vi ska vara eller inte och hur mycket vi ska kunna använda vårt mentalt mediala del som alla människor har i sig på ett eller annat sätt, sedan födseln. Rädslan styr hur mycket vi ska kunna se,höra ,känna,lukta och hur vi använder den mediala mentala delen i vår hjärna. Hur mycket vågar jag se? Vågar jag se bara med bilder i huvudet vi tankar eller vågar jag se med ögonen fullt synligt? Hur skulle jag reagera om jag plötsligt hörde en röst i mitt huvud som inte till hör mig? Hur skulle jag känna om en ande matrealiserade sig fullt synlig framför mig?tex. Ju mer man vågar "släppa loss" sina mediala sinnen där man kan använda både lukt,smak,hörsel,känsel,syn,tankar,minnet osv beror alltså på hur vi begränsar oss själva och hur stor våran rädsla är som kan finnas och gro i vårt undermedvetna. Minsta lilla tvekan kan hindra, från att utveckla dessa sinnen. Även andevärlden lägger märke till detta ,dvs de kan uppfatta hurvida en person är rädd för att uppleva saker och detta kan i sin tur påverka vilka energier som visar sig eller inte. Om andevärlden däremot ser en nyfiken person kan de också bli nyfikna och ser de en person som inte visar rädsla utan vågar använda sina sinnen kan de välja att söka hjälp mer tydligt av denne. Så i grunden handlar det inte om hur mottaglig eller känslig man är utan vilket livstema man har och hur man själv begränsar sig och sina sinnen pga rädsla för de annorlunda och övernaturliga/andliga . Det är mitt personliga svar,men det är ingen "sanning",utan det finns säkert andra som har annorlunda svar eller åsikter om din fråga. Mvh EeWee

Hej! För ett tag sen var jag på en såndär masseans. Det var ingen ande som kom igenom för att säga någonting till mig, vilket jag kanske inte trodde egentligen heller, men jag hoppades ju såklart. När jag satt där var det så fruktansvärt varmt på min högre arm, det liksom glödde i skinnet och jag svettades en del. Mina kompisar som satt precis bredvid tyckte däremot att det var rätt kallt. Det var väl inte så konstigt kanske, sånt kan ju hända. Men efter det har jag börjat uppleva att det dyker upp varma/kalla "cirklar" på huden, som om någon kittlar mig med en upphettad eller isad fjäder. Jag läste någonstans att det var rätt vanligt att spöken orsakade sådana konstiga temperaturväxlingar, så jag tänkte fråga dig om du tror att det kan vara något sånt? Eller hoppas jag bara för mycket? Tacksam för svar, gott nytt år på er alla!

Hej Julia! Det du beskriver är vanligt just i kontakten med andar.Det jag tycker är intressant är just att det din vän upplevde som kyla,upplevde du som värme. Att du upplevde värme är för att den anden/guiden som stod brevid dig tillhör dig och därför upplevde din vän deras energier som kyla då dessa är främmande för henne. Likadant när du även hemma fortsätter känna liknande fenomen så brukar värmande/ljummna eller svala beröringar tyda på närvaro av ande/guide som tillhör dig och kallare beröringar är ofta mer främmande energier. Har du inte upplevt dessa fenomen tidigare dvs innan seansen så kan det mycket väl vara så att denna seans öppnade upp din känslighet för att uppleva närvaro. Mvh EeWee

Hej…tack för en ruskig bra webbsida.. jo jag har en fråga..det är nämligen så att vi ska åka till borgvattnets prästgård och vill gärna veta hur man bäst kan framkalla andarna om de inte vill visa sig?har varit där förut men upplevde inte ngt direkt självklart,lite mysko ting hände och självklart tror jag på spöken…men det kan ju finnas förklaringar till en del händelser..tack på förhand..rysliga kramar

Hej1 Tack för att du gillar vår sida! Det är alltid roligt att höra1 Ska ni åka till borgvattnets prästgård behövs inga speciella metoder….en natt där och ni lär nog vara varse om energier och aktivitet. Bäst är att visa respekt och vara försiktiga då jag förstått att de andar och energier som finns där är ganska trötta på alla besökare…Återkom gärna och berätta hur det gick! Mvh EeWee

Hej! igen detta är en ganska annorlunda fråga o rätt känslig jag bara undrar varför jag bortadopterades som spädbarn? Har jag varit en dålig människa tidigare o detta är mitt straff,vad finns det för mening m detta lidande? Vet du om jag ska söka upp henne om hon tänker på mig? , känns som jag inte kan gå vidare i mitt liv o var detta förutbestämt?Nånting fattas mig o det är en stark känsla som plågar mig,kanske den här frågan inte hör hemma o är viktig men det är viktigt för mig för att kunna gå vidare o göra avslut,vad tycker du jag ska göra? är rädd att ta fel beslut lr inget alls och få kosekvenser som aldrig går att åtgärda! Tacksam för svar från en vilsen sökare som inte vet var jag ska vända mig mvh-M

Hej Misty! Ja din fråga är annorlunda och inte helt enkel att besvara. Men jag kan direkt säja att det liv du upplever här och nu inte handlar om något "straff från tidgare liv" utan att det istället handlar om att du med de förutsättningar du har i detta liv ändå lyckas hitta din inre styrka och självkänsla och din identitet. Jag kan inte svara på varför du bortadopterades då jag inte kan få någon länk till din biologiska mor eller far men på något sätt känns det som att du inte kommer få ro i sinnet och fyllt ditt tomrum i ditt hjärta, förrän du kunnat besöka dina rötter och även söka upp din släkt oavsett utgång. Även om det skulle innebära din största rädsla,att bli avvisad av dem, så känner jag ändå att då har du ändå gjort vad du kunnat för att läka dig själv och finna ditt ursprung. Och i detta fall handlar det om dig och dina känslor och inte om vad de tycker eller tänker. Någonting säjer mig ändå att du blev bortadopterad pga omtanke(hur konstigt det än kan låta)och att du kommer bli mött med öppna famnen.Varför skulle din biologiska släkt inte undra över vad som hänt dig? Alla dessa tankar som du bär på och som tynger dig skulle du kunna få svar på den dagen du bestämmer dig för att spåra dina rötter och jag tror det är viktig för dig, för att kunna gå vidare i livet och "lämna det bakom dig". Finns det ingen vän eller annan icke biologisk familjemedlem som kan vara ett stöd för dig på denna "resa" som kommer ta både kraft och eneergi?Du behöver stöd i detta så du inte behöver ta dig igenom detta ensam. Jag kanske inte var till så mycket hjälp här men jag önskar dig verkligen det bästa och att du följer ditt hjärta! Mvh EeWee

hej. min pappa dog för tre dagar sen. kan DU svara på om han kom över som han skulle. tänker så mycket på denna fråga.tack

Hej Nenne! Denna fråga ska vara besvarad om du kikar i frågespalten! Mvh EeWee