Det är sommar, onsdagen den 2 augusti 1989. Jag och min bästa vän är i skogarna mellan Skellefteå och Boviksbadet. Vi är på väg till en trapperstuga för att övernatta. Det är mulet väder men uppehåll. Det blåser måttligt. Klockan är strax efter 11:45. Ungefär 2.5 till 3 kilometer in i skogen befinner vi oss på en skogsstig. Det är ca 2.5 km kvar till stugan dit vi är på väg. Vi kommer ut på en myrmark och följer skogsstigen.
Helt plötsligt slutar det blåsa. Fåglarna som kvittrade tystnade. Allt blev knäpptyst. På min vänstra sida bakom ett träd ca 15-20 meter ser jag och min kompis att det står någon eller något. Vi stannar upp och står blickstilla. Den eller det som står bakom trädet står och vaggar. Både jag och min kompis ser armar och axlar och att den eller det är iklädd gråa kläder eller ett grått skynke. Ansiktet ser vi inte. Vaggande eller stampandet tilltar och sedan ser vi att ett ansikte tittar fram bakom trädet. Vi blir alldeles stela av rädsla. Ansiktet på kroppen är alldeles vitt, grått hår, frontalt skallig, ögonen kolsvarta och munnen är halvöppen och kolsvart. Vi hör ingenting förutom ett väldigt högt viskande. Sedan hör vi ett skrik som skär igenom kroppen.
Vi springer allt vi kan och slänger ryggsäckar och springer och springer springer.
Slutligen hamnar vi hemma hos mig. Mina föräldrar ringer polisen. Vi går tillsammans med poliser, polishud och föräldrar till den plats där vi såg den eller det. Ryggsäckar hittar vi längs med vägen. På platsen bakom trädet där vi såg det vi såg fanns ingenting. Polishunden däremot fick bokstavligen fnatt.
Trots att jag idag är 41 år så kommer jag ihåg denna händelse som om den hände igår. Blir inte klok på vad det kan ha varit jag och min kompis såg.
För två år sedan ungefär så hamnade min bror på intensiven i Falun efter att försökt att tagit självmord efter ha varit på fyllan. Jag och min familj såg på nyheterna att det var en ung kille som hade försökt tagit sitt liv och att han återupplivades på plats. Vi tänkte ju att “Hoppas att det inte är någon man känner”.
Samma dag på min näst sista lektion jag var på så ringer en läkare och säger att han söker min mamma då. Jag svarar med att det är hans syster och då förklarar han då att han ligger inne på intensiven i Falun. Min mamma ringer efteråt och säger samma sak och att det var bra att läkaren ringde först.
Vi åker in och besöker honom flera gånger och funderar hur han kunde har överlevt, för han hade väldigt mycket skador som var gränsfall att han skulle stryka med. Iallafall eftersom han låg nersövd i ca 2 veckor och jag var så klart orolig om han skulle klara sig.
Det mest skrämmande tror jag var att en kväll medans han låg nersövd så var min familj och jag hemma. Jag hade gått och lagt mig och mina föräldrar kollade på TV nere. Min mammas mobil började att ringa och det var från min bror och hon funderade på hur han kunde ringa till henne.
Jag tror att det hände 3 gånger innan det slutade, men det mest skrämmande var nog att min brors mobil låg hemma hos oss helt sönderslagen och sim-kortet var också trasigt. Hon hade svarat den 3:e gången och då hade hon bara hört brusningar.
Det här hände 1981. Jag var 4år då. Jag hade suttit i trappan och sett på medan mormor moppade hallgolvet. När hon går iväg för att tvätta av moppen och skölja hinken stövlar hennes bror in, med leriga stövlar. Jag blir riktigt arg på honom och skäller ut honom. Att han bara vågar skita ner det nystädade golvet! Saken är bara den att brodern dog 1974, alltså flera år innan jag föddes….
Känner att jag vill dela med mej av märkliga ting som händer på min arbetsplats. Jag arbetar som undersköterska på ett äldreboende natt tjänst.kan ändå förstå att det är en sådan plats där det händer saker och själar är kvar då många faktiskt lämnar jordelivet här.. källaren är en plats där vi aldrig går ner nattetid, har vi en kollega som stannat lite sent och skall ner och byta om får en av oss följa med ner. Där hör vi fotsteg när ingen är i närheten, smällar och lampr som går igång av sej själva. Även väsande och dörrar som slås igen.
Korridorerna här har också en speciell atmosfär. Man kan höra hasande steg och andra märkliga ljud när brukarna ligger och sover. Ibland kan man se hur någon går efter en i fönsterna längst korridorerna men när man vänder sej om finns ingen där.
Många märkliga och spännande saker händer här på nätterna. Ibland är det till och med skrämmande som när något väser åt en i källaren….
Jag kommer beskriva två händelser i mitt liv. Två väldigt märkliga händelser. Inte på något sätt skrämmande, men ändå lite märkligt. Hur som helst, jag beskriver de två händelserna, så får ni ge er syn på det.
1990 – Hade mitt första arbete, då som 17 årig. Arbetade på en skola, som hjälpreda till de två vaktmästare som fanns där. Att sätta en 17 årig kille full av hormoner bland hundratals jämnåriga tjejer är som att be om att han ska ha svårt att koncentrera sig. Haha… Det blev ett väldigt spring på tjejer inne på vaktmästarkontoret. Inte en optimal situation för de två vuxna män som försökte utföra sitt arbete under normala förhållanden.Kan inte påstå att jag inte tyckte om uppmärksamheten, för då ljuger jag. Men mer än så var det inte heller.
När jag hade arbetat i ett par månader och gick i en av korridorerna går jag förbi en tjej som jag såg för första gången. En väldigt märklig känsla infann sig i mig, bokstavligen från ingenstans. Jag kände/visste bara av att se henne ett kort ögonblick att henne kommer jag tillbringa väldigt lång tid av mitt liv tillsammans med. För mig kändes det konstigt att känna så när jag inte visste varför jag kände så. Jag bara visste det. Det kändes självklart. Men av vilken anledning jag kände så hade/har jag ingen aning om. Ett antal timmar senare kommer en killkompis in på kontoret och säger ‘Jag har en tjej åt dig. Hon vill att du ska kontakta henne’. Samma sak där, jag visste redan innan han avslutat sista meningen vem han menade. Och det var så sant. Det var just henne han menade.
Här ska man ha med i beaktningen att jag hade bara sett henne en enda gång i ett par sekunder, bara de sekunder det tar att gå förbi någon i en korridor. Hon hade inte visat minsta lilla vink av intresse, och inte jag heller. Ändå visste jag redan där att henne är det meningen jag ska leva många år tillsammans med. Jag återkommer ofta i min text till hur märkligt det var att känna så. Det gör jag än idag. Begriper inte vad det beror på att jag visste så självklart. Jag var inte kär eller förälskad vid första ögonkastet. Bara visste som sagt. Jag ringde henne nästa dag. Idag, 25 år senare har vi 25 år tillsammans, fem vackra och friska barn.
2004 – Drev ett företag tillsammans med en kille. Vi kom väldigt bra överens, och han har en speciell plats i mitt hjärta än idag.Vi hade drivit företaget i ett par år. Sedan några veckor var det bestämt att han skulle åka ner till Cypern och ordna med en del saker som hade med företaget att göra. Samma dag som resan skulle bli av skrev han på icq för att stämma av allting. Han skulle föra över pengar tre dagar senare. Samma märkliga känsla kom igen som jag beskrev i händelsen ovan. Jag visste att detta var sista gången vi pratades vid. Jag hade en stark känsla av sorg. Tårar ville komma. Jag visste att det inte skulle komma några pengar, vilket är oviktigt i sammanhanget, och jag visste så väl när han skrev hej då, att det var den sista kontakten vi skulle ha i detta livet. Jag berättade inget för någon om vad jag känt. Tiden gick… Tre veckor senare när jag vaknar läser jag ett meddelande på skärmen från hans flickvän att han är död. Han hade fått hjärtinfarkt och blivit hittad först på morgonen.
Att skriva om detta får mig att återuppleva allt. Tårar vill komma, och jag får tungt att andas. Vill gråta. Är detta det man kallar ett sjätte sinne, eller vad är det här?
Jag är gärna utan den här förmågan. Men samtidigt kan jag inte låta bli att undra.Tack på förhand ifall du kan förklara, eller kanske rent av kan se eller känna vad det är för mystisk “förmåga” jag haft vid några tillfällen.
Fråga insänd till frågespalten den : 2015-08-24 ★ Fråga besvarad 2015-12-18✔
Hej!
Jag vill börja med att tacka dig för ett långt, innehållsrikt och detaljrikt berättande om dina upplevelser och det var ett nöje att läsa. Jag funderade länge på om jag skulle ta den långa utförliga förklaringen eller om jag ska fatta mig relativt kort därför att jag känner och uppfattar tydligt genom energin som finns i ditt mejl att du på något sätt redan vet svaren, därför att du är en sådan jag skulle beskriva som en gamla själ i en mänsklig kropp.
Multidimensionell Själ och öppen för andra världar och existenser och med en medvetenhet om livet, döden , tiden och universum. Jag skulle nog kalla dig för en ” kosmisk vandrare ” eller “en kosmisk tidsresenär ” som nu tillfälligt är på genomresa på jorden 😉 … om jag nu ska sätta en övernaturlig titel på dig 🙂 …och nu är du här tillsammans med din tvillingsjäl och lever, älskar och njuter av livet sedd ur synvinkel som människa. Det du beskriver är ett möte själ till själ med den kvinna som du visste skulle bli din framtid ,fru och mor till dina barn. En tvillingsjäl. När du möter din tvillingsjäl som inte är desamma som en karmatisk “soulmate” då sker ett slags omgående erkännande och en igenkännande på djup själs nivå. Själ till själ och det är inte en fysisk erkännande, men ett erkännande som händer i själen. Vetskapen bara finns där på djup själsnivå i er båda från dag ett och ni har antagligen redan innan ni inkarnerade till jorden bestämt er för att sammansluta i union som en enhet som man och kvinna , tvillingsjälar. Jag tror nog att du redan vet att det är detta svar du skulle få eller liknande av mig .. 🙂 därför att jag kan känna att du redan inom dig vet svaret att din fru är din tvillingsjäl. Jag känner också att du vet inom dig att du vad jag skulle kalla en världs Empath och du har utvecklat en finkänslighet för energier och framförallt världshändelse utvecklingar och kan känna av i det stora hela vad som är på gång i världen globalt och var vindarna vänder. Det är en del av din andliga identitet att kunna känna energier och ” Moder Jords Andetag” och vart vindarna vänder i länder,bland människor,folkgrupper, världshändelser,och därför kan du också känna det från människor runt omkring dig som du känner och bryr dig om.
Allt detta är “all include ” . Den du är som ande i mänsklig kropp.Jag hoppas att du kan känna igen dig i mitt svar och från mitt hjärta till ditt hjärta så önskar jag dig och din familj det allra bästa.
På engelska : “Five tyes of empaths” . En intressant kortare video om att vara empath och hur det kan påverka en människa.
God Jul önskar vi från Spökwebben!
☆¸.•°*★EeWeeM¸.•°*☯
Jag kan efter många år uppleva spökerierna jag blev tillsammans med en underbar tjej för två år sedan och hon är synsk och kan kommunicera med avlidna släktingar och även jag har upplevt olika ljud prylar som rör sej olika blinkande ljus och mycket mycket mer.
Jag har aldrig betvivlat att detta existerar men varför får jag uppleva detta nu och inte tidigare?
Men jag är mycket glad och stolt för detta det verkar som jag har blivit accepterad av dessa otroliga krafter som det är.
Fråga insänd till frågespalten den : 2015-06-15
★ Fråga besvarad 2015-12-17✔
Hej ! Hittade ditt insända mejl från mitten av Juni månad detta år och kunde inte låta bli att le över din glädje att “plötsligt äntligen kunna känna av övernaturliga saker ” och det är positivt att du ser det som positivt… personligen så har jag alltid varit avundsjuk på de som inte känner av något “övernaturligt” alls utan är mer eller mindre skeptiska och varken “ser, hör eller känner något alls som har med övernaturligt att göra”… den gruppen av människor har jag alltid varit lite avis på så länge jag kan minnas och ju mer “medial “jag har blivit ju mer avis har jag blivit på de som inte känner något spökerier alls och jag föredrar sällskap av de som inte tror på något alls utan bara “är”. 🙂 … Jag skriver detta bara för att visa att det faktiskt kan vara omvänt också… att en person som ser, hör , känner och är “medial” faktiskt kan ha önskan att den ” mediala förmågan ” gick att trolla bort … på något övernaturligt vis ;).
Men tillbaka till ditt mejl :
Det är ganska vanligt att en person som anser att de aldrig upplevt något “andligt” eller övernaturligt faktiskt har gjort det många gånger utan att se det som något övernaturligt därför att hjärnan har helt enkelt bara raderat ut, skrivit över eller vägrat registrera en övernaturlig upplevelse som inte kan förstås. Hjärnan söker efter logiska förklaringar och finns inte det så vill hjärnan gärna glömma bort eller ignorera det som inte kan förstås. Men … det brukar alltid finnas kvar i det undermedvetna och i ditt energifält och när du sedan möter en person som har en aktiv kundalini energi i kroppen och samtidigt är väldigt medial och andlig så kan det räcka för att “aktivera” dig som anser att du inte känner och upplever något alls , så du blir uppmärksam och ser och upplever världen på ett nytt sätt… med hjärtat och ditt inre och inte med ditt mentala tänkande och plötsligt förändras världen och allt blir på en mer “andligt” nivå och du ser saker som händer och sker runt dig på ett nytt sätt. Du har ju fått möjligheten att se världen med nya ögon för det “övernaturliga” som egentligen är väldigt naturligt. Och med det som slutord så hoppas jag att du känner att du fått en förklaring till det du nu upplevt händer. Ta hand om dig!
Varför är det så för mig nu att, t.ex. har jag länge velat spela lite tv spel med en som jag känner som bor många mil ifrån mig, men denne person har alltid kommit med vad jag kallar ursäkter. T.ex. att denne person hänger med några andra och spelar. Att dagen har varit grå. Huvudvärk. Problem i hemmet etc etc.
Jag har nu för andra gången tagit bort denne person från skype, x box med mera, och känner nu en ilska men samtidigt irritation och ledsenhet.
Jag är trött på att det ska bli så här, och vill veta varför denne person gör så mot mig då det fanns en tid vi va som bästa vänner.
Jag känner att jag har hamnat i skiten när det kommer till att ha vänner som jag kan göra saker med. Visserligen har jag en del från andra länder, men ingen i närheten av mig i Sverige, och jag är trött på att lida skit nu.
/mvh J
★ Fråga besvarad 2015-12-17✔
Hej! Jag förstår att du är en mycket aktiv “Gamers” och att spel är viktigt för dig därför att det får dig att må bra därför att du är bra på de spelen du spelar och det ger en kick till självkänslan.
Jag kan känna att du kanske behöver hitta ett sätt att finna det intresant att också vara social öga mot öga för du behöver både ditt nätverk online men också att göra saker utanför spelvärldens värld. Jag kan inte känna av din ålder men min fundering ligger på om du inte ännu har påbörjat gymnasium så kanske ett “E games utbildning “eller högskola med inriktning för just avancerad Online spel skulle vara din grej och din framtid. Det pågår så mycket intressant inom just spel utveckling och du har säkert hört talas om hur man nu inom spelteknik vill utveckla spelteknik och möjligheter att till exempel kunna spela med tankekraft… sända emotionella känslor… tanke överföring via nätverk… ja ja… skratta du… men faktum är att inget av detta är så långt bort i framtiden och spelvärlden och spelutveckling kommer bli stort även i framtiden så varför inte satsa fullt ut på online spel då det faktiskt också finns både framtid,inkomst och …. socialt nätverk med lag team om du vill bli en professionell online game spelare, med hela jord globen som en arbetsplats 🙂 Då skulle du också få lära dig arbeta i lag och team med andra på ett mer fokuserat sätt samtidigt som du har dina vänner runt dig i klassrummet.
Eller har du funderat på att kanske streama medan du spelar så andra kan få se dig spela och på det sättet så öppnar du upp för nya vänner och även sponsorer som kan upptäcka dig. Det är alltid svårt att bygga pålitliga vänskaps eller kompis relationer med människor online därför att man kan aldrig riktigt kan veta vem som gömmer sig bakom en identitet. Och alla är inte trevliga och har inte trevliga avsikter och det finns många “skitstövlar” online och om du är online mycket och spelar så har de redan stött på den typen av människor.
Jag svarar lite allt möjligt ditt mejl även om jag har förstått din fråga.
Jag vet vara inte vad jag ska svara därför att jag har lite svårt att känna din ålder men jag vill ändå få dig att förstå att det inte är “ditt fel” utan att du måste komma ut ur tankarna att det är ditt fel och att “det måste vara fel på dig ” därför att ibland blir det bara såhär och folk är som de är och det blir som det blir utan att det behöver vara personligt. Människor möts online och människor skiljs åt. Och det behöver inte ha ett enda dugg med dig som person att göra. Det bara blir så. Mitt tips till dig är att söka dig till så kallade online spel hallar där ungdomar samlas för att spela och även om du spelar själv så har du alltid andra runt dig och där kan du även ingå i lag. Och fundera på detta med högskola och gymnasium som har med online spel, spel design, e games att göra då något säjer med att det kan vara något för dig och din personlighet. Och varför inte försöka med att ta en spelfri dag eller två och ut och ta en löprunda eller något bara för din egen skull och få den där extra positiva adrenalinkicken som kan behövas för att må allmänt bättre! Det kommer gå bra för dig! Ta hand om dig!
~Life is to short to worry about stupid things. Have fun. Fall in love. Regret nothing and don´t let people bring you down~
Och God Jul önskar vi från Spökwebben!
☆¸.•°*★EeWeeM¸.•°*☯
För ca 20 år sedan bodde jag i en vanlig trist hyrestvåa, där jag var rädd hela tiden. Dels en vag känsla av att aldrig vara ensam som man nästan vande sig vid efter ett tag. Badrummet däremot var inte kul. Alls. Varje gå g jag skulle upp på toa på natten var sambon tvungen att följa med. Duscha var skräck. Att stå i badkaret och tvätta sig Dock bra. Men momentet där man ska kliva ut var terror.
En väldigt påtaglig känsla av att jag i det tillståndet hade någon tätt bakom mig som sträckte sig efter mig. Det var en väldigt stark närvaro.
Vid flera tillfällen så vaknade jag också av en känsla av att en annan främmande kropp låg och flöt tungt i luften tätt längst med min kropp. Ansikte mot ansikte. Återigen en väldigt påtaglig närvaro, inget diffust över det hela alls.
Slutade med att jag fick flytta då jag inte stod ut. Och har efter detta aldrig upplevt nåt liknande igen..
Något år senare fick vi veta att det i vår förra lägenhet bott en kvinna som hängde sig i duschen. Jag inbillar mig att det hänger ihop
Fråga insänd till frågespalten den : 2015-06-08 ★ Fråga besvarad 2015-12-17✔
Hej!
Jag fann ditt mejl till spökwebben som du skickade in i början av Juni detta år. När jag läste igenom det igen så kände jag att det du berättar beskriver något är ganska vanligt för de som upplever övernaturliga ande fenomen och jag kan förstå att du flyttade iväg och att du inte ångrar att du flyttade från den lägenheten. Jag har också förstått att det du upplevde den tiden har varit en form av “övernaturlig aktivitet” du inte upplevt igen men ibland kan det komma stunder då du minns den här tiden och undrar om du inbillade dig allt eller “vad det var som egentligen hände där borta”. Och det var också därför som du skrev till mig. Jag kan bekräfta att det pågick “aktivitet” av “spöken” på den platsen därför att de helt enkelt är kvar i samma lägenhet än idag. Det är tre av dem. Två unga kvinnor och en äldre man. Men det är inte det i ditt mejl som får mig att reagera utan det du beskriver sedan :” en främmande kropp som flöt i luften nära din kropp” och DET fick mina energi antenner att reagera 😉
Och orsaken till att jag fortfarande kan känna av upplevelsen genom dig, fast så lång tid har gått är på grund av att detta faktiskt har påverkat dig djupare omedvetet än vad du kanske inser och skapat ” energi ärr” i din emotionella energi kropp. Det ser ut ungefär som när man ser en vackert genomskinligt transparent glas skiva och mitt i skivan finns en liten liten och nästan obetydlig rispa eller liten liten repa… men den finns där… och det är så jag uppfattar “energi ärr”. Det jag kan uppfatta är att det fanns stunder då det var så traumatiskt jobbigt för den energikroppen inom dig som representerar “det inre barnet” så den delen av dig till och med ville ut ! Den delen av dig stod inte ut med eländet och ville inte vara med längre! vilket resulterade i det du uppfattade som spök upplevelser och att någon låg tätt tätt inpå dig ansikte mot ansikte. Eller känslan av att ha en skugga som ligger slickad mot huden och känns som en medveten levande elektrisk energinärvaro. Det var du själv som försökte att skydda dig själv. Jag kan inte förklara det tydligare än så. Vi människor består av många energikroppar. Det som senare i livet kan skapa “andlig panikångest” vilket jag själv lärt mig att hantera efter att ha växt upp i extremt “hemsökta miljöer och förträngt allt som pågår” och det är inte ovanligt att en person drabbas av minneslust för man vill helt enkelt inte minnas det obehagliga som händer därför det är bara ” för konstigt ” och ” för mycket”. “Andliga ärr” kan sedan få en människa att plötsligt kan drabbas av olika rädslor och fobier som kan komma från ingenstans och bara sådär utan förklaring : som till exempel en extrem rädsla eller obehag för stängda dörrar, trånga utrymmen,mörka vrår mörker och vi kan utveckla de mest knepiga rädslor som kommer från att vi försöker att ignorera en obehaglig paranomal upplevelser som våran hjärna inte klarat av att hantera. Så hjärnan kan ha en fenomenal förmåga att bara “skriva över” och byta ut en oförklarlig upplevelse till något som går bättre att förklara eller… så blir det bara ett “energi ärr”… Visst… hjärnan kan “glömma” men kroppens energifält och vårat hjärta glömmer inte.
Jag känner från dig att du borde faktiskt kunna se denna energi från dig själv därför att den kan uppfattas när du till exempel rör din hand eller arm med blotta ögat Du borde kunna uppfatta din egen energi som en kopia av din rörelse men som en energiskugga. Lager på lager. Något säjer mig att du kan ha en aning om vad jag pratar om och varför jag tar upp detta är för att du kan ha nytta av detta i ditt liv när det gäller att ta hand om dig själv, kropp, hälsa , mental träning, nya framtidsplaner… Jag hoppas att du känner att du fått en förklaring som gör att du kan lägga den tiden bakom dig en gång för alltid och fokusera på framtiden och dig själv. Lycka till och sköt om dig !
God Jul önskar vi från Spökwebben!
☆¸.•°*★EeWeeM¸.•°*☯
Hej,sedan ett halvår tillbaka flyttade jag och min sambo till Göteborg då jag kom in på universitetet här. Vi flyttade in i en studentlägenhet som tidigare har varit ett äldreboende. Under hela tiden vi har bott här har min sambo sovit konstigt om nätterna. Han får ångest utan anledning, drömmer väldigt konstiga saker och detta blir bara värre för varje natt som går. Igår sa han att han trodde att det fanns något övernaturligt i vår lägenhet, något som chockade mig rätt rejält då han alltid varit skeptisk mot övernaturlighet medan jag är helt säker på att det finns då jag själv varit med om mycket övernaturligt.
Men inatt fick mig själv att fundera då han väckte mig mitt på natten och sa något på ett språk jag aldrig någonting hört förut vilket var väldigt skrämmande.
Nu undrar jag om det faktiskt kan finnas något i vårt hem eller om det bara är en inbillning. Fråga insänd till frågespalten den : 2015-08-03
★ Fråga besvarad 2015-12-17 ✔
Hej! Det har nu gått ett halvår sedan du sände in ditt mejl till frågespalten men jag misstänker att situationen inte har förändrats utan tvärtom… att saker blivit värre och att ni inte riktigt vet om ni ska tro på hörsägen och allehanda historier och förslag eller om ni båda faktiskt inbillar er båda två. Jag kan bekräfta att det ni upplever inte är inbillning.
Det spelar ingen roll ifall din sambo är skeptiker eller inte då det inte är något som energi bryr sig om… 🙂 och även om han inte “tror på andar eller spöken” så kanske han kan förstå och ta till sig detta med energi och hur vi människor kan påverkas av energi. Din sambo är som många andra “känslig för energi “i de olika former energi kan yttra sig och detta är ett sätt… Energi löshet är inte inbillning. Huvudvärken mitt i pannan är inte inbillning. En obehagskänsla och stelhet i leder är inte inbillning. Känslan av illamående som kan komma efter lunch tid är inte inbillning. Känslan av att rummet är för litet eller känslan av ett obehag för trånga utrymmen med drömmar om trånga utrymmen och allmänt förändringar i drömmar som känns obekanta och inte riktigt känns igen helt vilket kan göra att ni båda kan vakna med en känsla av deja vu … känslan av att ni har upplevt detta fast ändå inte för det känns inte som det är era minnen… och allt detta har kommit smygande vecka för vecka så … jag beräknar att vid dagens datum borde ni båda ha upplevelser och känna av den energi som finns i det utrymmet eller rummet jag kan uppfatta genom dig och känna av.
Jag har svårt att uppfatta hur det har sett ut innan ombyggnationen gjordes från mindre utrymmen med patienter till de större utrymmen som är idag efter ombyggnationer till student lägenheter men det jag kan uppfatta är att förändringar har gjorts som förändrat hela rörelse mönstret av energin i hela bostads området och jag tror nog att de flesta studentlägenheter har samma problematik med “störd nattsömn och allehanda fenomen”. Men den goda nyheten är att det faktiskt kan räcka att flytta sängen till en annan väggsida för att ni båda ska komma ur den energispiral som ni nu sover i.
Det är inte en ande eller spöke ni upplever är utan rester av energin från en man som hade sin säng och sov ungefär dör ni har er säng placerad nu.
Jag känner att det inte är så noga med identifiering av mannen då han faktiskt inte finns kvar på plats som ande men Han hette Helge eller Helger och var en positiv man med familj i Norge “Nord Drammen ” och det finns inget obehagligt med honom alls. Det är också från honom ni kan känna en lukt av fisk, salt och tjära. Han har besökt platsen vid några tillfällen men han är inte en platsbunden ande och han är inte på besök för att ställa till oreda eller besvär alls. . Det ska finnas en “vaktmästare” på universitetet som möjligen ska känna till den här mannen då de verkar ha gemensam släkt och det är till honom denna norska äldre man tittar till då och då. Jag vet inte var denna “vaktmästare” bor men han verkar ha sitt kontor inte så långt från där ni bor. Det kan ni ju undersöka själva 😉 Mannen kan gammal norska och det kan låta som väldigt främmande språk.
För det första: Lösningen för er är att genom att göra er båda medvetna om vad det är som händer och varför så att ni faktiskt själva kan ta kontrollen över situationen och hitta en lösning och det kan faktiskt vara så enkelt som att ni flyttar sängen till en annan vägg , om det finns plats och möjlighet till det. Det kan faktiskt vara så enkelt… och mycket kan förändras och sömnen avsevärt för er båda.
Ett annat tips om ni inte kan flytta sängen kan vara att inköpa ett litet vattenfall i sten eller liknande som ni ställer i hörnet närmast huvudgaveln. Eller att ni plockar in lite vanlig gråsten och lägger under huvudkudden eller under sängen. Jag veeeeet… det kan låta som total galenskap men utan att gå in på “energi vetenskap” så säjer jag istället “testa” och du kan bli förvånad över hur så lite kan förändra så mycket. Till det bättre 😉
Läs om Feng shui. Sök under ämnet Feng Shui och lär dig om element och energi i samband med hus och heminredning och hur det kan förändra och förbättra energi hälsan i ett hem med små billiga medel.
Källa till bilden: http://fengshui.about.com/od/thebasics/qt/fiveelements.htm
Allt handlar om att “bryta energin som nu under en längre tid stagnerat och samlas på en och samma plats på grund av ombyggnation” och just nu handlar om att med enkla medel “distrahera ” energiflödet i huvudänden av sängen som dragit till sig energi från tidigare boende och energin har stagnerat och ger er obehag som påminner om att bli störd av andar eller spöken.
jag har väntat fyra fem månader på svar på mina frågor????
Jag bara undrar varför??
Är det så många som skriver nuförtiden lr kommer mina inte fram????
Glad för svar…. Kram M
★ Fråga besvarad 2015-12-17
Hej! Jag besvarar dig med följande för att jag känner att det kanske är dags för en liten påminnelse om vad spökwebben representerar och varför vi som finns på spökwebben inte alltid är tillgängliga: Hur många känner du till som på något sätt är rådgivare, coach, medium, spökjägare, eller på annat sätt verksamma inom det andliga och paranomala som gör allt arbete helt frivilligt och ideellt helt utan någon form av ersättning ? Jag tror du kommer att få väldigt svårt att finna någon som arbetar på det sättet vi inom spökwebben gör ideellt och det helt gratis. Idag kostar allt pengar. Spökwebben är unik i sig som fortfarande har policyn att inte ta betalt för svar för att få insända frågor besvaradeeller för den tid vi lägger ner på att läsa igenom insända frågor eller insända upplevelser eller spökberättelser , redigera text, söka svar och fakta, “känna in” och publicera. Allt tar tid. Vad jag vill ha sagt med detta är detta: eftersom ingen av oss på spökwebben har spökwebben som inkomstkälla och vi alla försörjer oss på helt andra sätt så känner jag egentligen ingen skyldighet eller tidspress utan ger svar utifrån tid och möjlighet. Jag har varit medansvarig för spökwebben och framförallt för frågespalten i ganska många år (från 2006 med något års uppehåll till och från då annat har kommit emellan) och vissa år finns det mer tid och energi till att besvara frågor men sedan kommer det år då det nästan inte finns någon tid eller energi alls över till spökwebben.Inte så mycket som jag skulle önska då jag älskar att svara på frågor och få del av människors tankar och känslor och känna att jag kanske kan hjälpa till på något sätt utan att den andra ska behöva tänka på pengar som orsak till att inte kunna ställa en fråga till någon som är medial. Detta år 2015 har varit ett sådant år då jag … trots att jag är ansvarig för spökwebbens frågespalt inte har klarat av att svara på frågor eller engagera mig som jag faktiskt hade tänkt mig från början av detta år. Det har helt enkelt inte funnits tid eller energi.
Jag ska vara öppen och personlig :
Jag har varit tvungen att rannsaka mig själv, ut och in ,upp och ner och symboliskt vända mig själv ut och in … då jag genomgått en “omfattande inre andlig process” som har förändrat mig totalt som person och själ och jag hoppas att jag en inom en snar framtid känner att jag kan använda mig av det jag jag själv har gått igenom och fortfarande upplever och använda mina erfarenheter till att kunna vara till ännu bättre hjälp till de som skickar in frågor till spökwebben. Det senaste året har jag lagt tid och energi på mig själv och jag har valt att inte till att finnas tillhands till alla andra som söker hjälp. Och detta har väckt en hel del förfrågningar, privata mejl och insända frågor till spökwebben liknande din. Om jag svarar på dessa mejl så är det samma sak till alla. Att ingen ska ta det personligt utan jag behöver min tid och energi till att arbeta med min egen “andliga utveckling” för att sedan bättre kunna hjälpa andra. Min målsättning är fortfarande att kunna finnas tillhands som andlig paranomal rådgivare i Spökwebbens frågespalt och att det även i framtiden ska vara helt gratis. Men om vi ska vara realistiska så finns det ingen möjlighet att vi på spökwebben ska kunna besvara alla frågor som skickas in.
Det finns helt enkelt inte tid till att besvara dem alla. Och det krävs tid, engaemang och en massa ENERGI att vara medial, eller söka efter länkar online, redigera, kopiera osv. Jag vägras att påverkas av att känna missnöjet från dem som inte får svar, eller att känna dåligt samvete för att jag inte har svarat tillräckligt snabbt eller inte alls. Jag gör detta enbart för att det skänker mig inre glädje att kunna bidra på detta sätt. Och vi på spökwebben vet att vi gör skillnad och faktiskt hjälper människor så gott vi kan.
Och som sagt… det är helt frivilligt arbete från oss på spökwebben. … varje månad inkommer en jämn ström med insända frågor från olika människor i alla åldersgrupper och de fortsätter skickas in oavsett om vi på spökwebben har tagit “paus” eller inte. Och så har det varit i många år nu.
Vi på spökwebben känner oss givetvis varma i hjärtat över att det faktiskt är så många människor som delar med sig av sin liv situation och vill berätta om sina upplevelser. Många som skickar in frågor har förstått att de kanske inte får svar och många skriver för att få ur sig oro och sina känslor med vetskapen att jag läser det som skrivits.
Såå… Jag kanske inte besvarar allt som skickas in men jag kan garantera att jag läser ALLT och många gånger lämnar jag insända frågor från ledsna människor i sorg , till universum och ber att de ska få den hjälp de ber om fast från annat håll då jag inte kan hjälpa dem. Jag hoppas att du förstår att vi på Spökwebben gör vårat bästa utifrån de förutsättningar vi har.
Det kan tyckas som om det är helt onödigt att skicka in frågor om de ändå inte alla besvaras men … som sagt… ibland kan det hjälpa att skriva av sig … och bara få ur sig det som du har inom dig… och veta att någon läser och att allt stannar tryggt mellan spökwebbens väggar.
Lite tidigt men ändå “God Jul ” önskar vi på Spökwebben☆ ¸.•°* ˜★
